Det är lätt att tro att artros, särskilt knäartros, innebär att man måste ge upp de aktiviteter man älskar. En vanlig rekommendation från många ortopeder är att patienter med knäartros ska sluta med aktiviteter som löpning, hopp och andra högbelastande rörelser. Men, kära ortopeder, hur mycket kan ni egentligen om rehabilitering? Och, ännu viktigare, hur mycket bör ni bestämma om rehabiliteringens innehåll?

Jag ska vara tydlig: jag menar inte alla ortopeder. Jag menar de som snabbt säger åt sina artrospatienter att sluta med allt som involverar stötar eller belastning, utan att verkligen sätta sig in i den individuella rehabiliteringen och utan att diskutera de långsiktiga fördelarna med rätt träning. Låt oss vara ärliga, det är lättare att ge ett enkelt råd om att sluta springa än att sätta sig in i komplexiteten i långsiktig rehabilitering. Men faktum är att vi har god vetenskaplig evidens för att rätt träning kan göra en enorm skillnad för artrospatienter, och löpning behöver inte vara en del av problemet.

Forskningens röst: Löpning kan vara bra för artros

För många är löpning synonymt med knäskador och artros. Men här kommer en nyanserad sanning: det finns forskning som stöder att löpning – ja, även terränglöpning – kan vara bra för personer med knäartros, förutsatt att det sker på rätt sätt och i rätt mängd.

En studie publicerad i Arthritis Care & Research visar att måttlig löpning inte bara är säker för personer med knäartros utan faktiskt kan förbättra funktionaliteten och minska smärta över tid. Studien bekräftar att löpning kan hjälpa till att förbättra ledens rörlighet och muskelstyrka, vilket i sin tur kan minska smärtan och förbättra den fysiska kapaciteten. Faktum är att låga till måttliga belastningar – som när man springer på mjukare underlag som grus eller i skogen – kan ge positiva effekter genom att stimulera produktionen av ledvätska och öka muskelstyrkan kring knäleden.

Och ja, det handlar om att göra det rätt. En annan studie publicerad i The Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy understryker att rätt form och teknik är avgörande för att undvika negativa effekter av löpning. Det är också viktigt att inte överbelasta leden utan att gradvis bygga upp uthållighet och styrka. Men att säga åt patienter att sluta springa är inte alltid svaret – tvärtom, löpning kan vara en del av lösningen, så länge man gör det på ett genomtänkt sätt.

Passiv behandling – en kortsiktig lösning?

När det gäller behandling för knäartros är det också viktigt att diskutera de passiva behandlingsmetoder som ofta ordineras – som TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) och akupunktur. Dessa metoder används ofta för att lindra smärta, men forskning visar att de endast ger tillfällig lindring och inte har några långsiktiga effekter på själva artrosen.

Enligt en systematisk översikt publicerad i Cochrane Database of Systematic Reviews har TENS och akupunktur visat sig vara ineffektiva på lång sikt för behandling av artros. De kan ge en kortvarig lindring, men de förändrar inte den underliggande sjukdomsprocessen. Och här vill jag verkligen betona: att ge patienter dessa behandlingar som en lösning för långsiktig smärtlindring och förbättrad funktion är inte rätt väg att gå. Det är dags att vi fokuserar på hållbara lösningar som kan förbättra patientens livskvalitet på lång sikt.

Tung styrketräning – nyckeln till långsiktiga resultat

Så, vad hjälper egentligen? Vad säger forskningen om långsiktiga och hållbara förbättringar för patienter med knäartros? Svaret är enkelt: styrketräning. Det finns överväldigande bevis för att tung styrketräning är en av de mest effektiva metoderna för att hantera artros på lång sikt.

Forskning publicerad i The Journal of Rheumatology visar att styrketräning kan minska smärta och förbättra funktion hos personer med knäartros. Denna träning stärker musklerna som omger knäleden, vilket ger bättre stöd och stabilitet för leden. Dessutom minskar styrketräning inflammationen i leden och förbättrar ledrörligheten. För patienter med knäartros innebär detta en ökad livskvalitet, mindre smärta och bättre funktion i vardagen.

Enligt en annan studie publicerad i American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation har patienter med artros som engagerar sig i styrketräning inte bara förbättrad muskelstyrka, utan även ökad aktivitet och minskad smärta på längre sikt. Träningen kan vara tung – och ja, det kan kännas utmanande i början – men den är helt avgörande för att kunna leva ett aktivt liv trots artros.

En ny syn på rehabilitering

Det är dags för en förändring i hur vi ser på rehabilitering vid knäartros. Vi måste gå bortom de enkla lösningarna som passiva behandlingar och råd om att sluta med fysiska aktiviteter som löpning. Rehabilitering handlar om att ge patienterna verktyg för att återfå funktion och styrka på lång sikt. Det handlar om att uppmuntra till fysisk aktivitet, träning och starka muskler för att skydda och stärka knäleden.

Så nästa gång du träffar en artrospatient, fråga dig själv: Är det verkligen nödvändigt att säga åt dem att sluta springa? Är inte det förlegat? Vad om vi istället gav dem möjlighet att springa på ett sätt som stärker deras kropp och förbättrar deras livskvalitet?

Rehabilitering handlar inte om att ta bort, utan om att bygga upp. Och i många fall, när det gäller knäartros, kan löpning vara en viktig del av lösningen – inte problemet.