Vi lever i en tid där digitala lösningar genomsyrar nästan allt vi gör, och fysioterapin är inget undantag. Videomöten har blivit ett naturligt inslag i vår vardag, både för att möta patienters behov och för att skapa en flexibel vård. Men frågan är: hur behåller vi kärnan i vårt arbete – att möta människan, inte bara patienten – när vi arbetar via en skärm?

Jag har funderat mycket på det här. I det fysiska mötet finns kroppsspråk, närhet och möjligheten att använda händerna som verktyg. Men över video handlar det om att förstärka andra färdigheter: förmågan att lyssna, att skapa tillit och att förmedla kunskap på ett sätt som verkligen når fram.

Det pedagogiska uppdraget – grunden för vårt arbete

Som fysioterapeuter har vi inte bara rollen att behandla, utan också att utbilda. Vår uppgift är att hjälpa människor förstå sin kropp, sitt tillstånd och sina möjligheter att påverka situationen. Det här pedagogiska uppdraget är en av de mest givande delarna av mitt arbete. Att se en patient gå från att känna sig maktlös till att ta kontroll över sin egen rehabilitering – det är en belöning i sig.

I ett videomöte blir detta ännu viktigare. Jag kan inte alltid visa med händerna, men jag kan använda mina ord, min röst och mina verktyg för att skapa förståelse. Och det fungerar. En studie publicerad i Journal of Physiotherapy visar att patientutbildning inte bara förbättrar behandlingsresultaten utan också ökar patientens tillfredsställelse. Det ger oss ännu större anledning att fokusera på det pedagogiska, särskilt när vi arbetar digitalt.

Tillit genom en skärm – går det?

Tillit är en grundsten i all vård, och det gäller särskilt i fysioterapin. Den där känslan av att patienten litar på mig, att vi arbetar mot samma mål, är avgörande. Men hur bygger man tillit genom en skärm? Det handlar om att vara närvarande, även digitalt. Att lyssna aktivt, ställa rätt frågor och visa att jag förstår deras situation. Forskning i BMC Health Services Research visar att hög tillit mellan terapeut och patient leder till bättre behandlingsutfall, och det gäller även för digitala möten.

Fördelar och nackdelar med video – balansgången mellan möjligheter och hinder

Videomöten har förändrat hur vi ser på tillgänglighet. Patienter kan få vård utan att behöva resa, vilket är ovärderligt för dem som bor långt från en vårdinrättning eller har svårt att lämna hemmet. Samtidigt skapar tekniken nya utmaningar. Det är svårare att fånga upp subtila icke-verbala signaler, och vissa tekniska problem kan störa flödet i mötet. Men för många patienter överväger fördelarna nackdelarna.

Patientcentrerad undersökning – oavsett medium

Oavsett om vi möts digitalt eller fysiskt handlar det om att sätta patientens perspektiv i fokus. Vad är deras mål? Vilka hinder ser de? Genom att använda sokratiska frågor – där jag ställer öppna frågor för att få patienten att reflektera över sina tankar och beteenden – kan jag hjälpa dem hitta egna lösningar. Den här metoden, som är central i patientcentrerad vård, främjar delaktighet och stärker patientens egen roll i behandlingen.

Avslutning – en ny sorts kontakt

Att arbeta med videomöten har gett mig en djupare insikt i vad som verkligen betyder något i vårt arbete. Det är inte tekniken, utan kontakten – att skapa en relation, att lyssna och att ge patienten de verktyg de behöver för att ta kontroll över sin hälsa. När vi lyckas med det blir digital vård inte ett hinder, utan en möjlighet att nå ännu fler människor och göra skillnad, även på avstånd.