Det är lätt att tro att artros, särskilt knäartros, innebär att man måste ge upp de aktiviteter man älskar. En vanlig rekommendation från många ortopeder är att patienter med knäartros ska sluta med aktiviteter som löpning, hopp och andra högbelastande rörelser. Men, kära ortopeder, hur mycket kan ni egentligen om rehabilitering? Och, ännu viktigare, hur mycket bör ni bestämma om rehabiliteringens innehåll? Jag ska vara tydlig: jag menar inte alla ortopeder. Jag menar de som snabbt säger åt sina artrospatienter att sluta med allt som involverar stötar eller belastning, utan att verkligen sätta sig in i den individuella rehabiliteringen och utan att diskutera de långsiktiga fördelarna med rätt träning. Låt oss vara ärliga, det är lättare att ge ett enkelt råd om att sluta springa än att sätta sig in i komplexiteten i långsiktig rehabilitering. Men faktum är att vi har god vetenskaplig evidens för att rätt träning kan göra en enorm skillnad för artrospatienter, och löpning behöver inte v

Ryggskott, eller akut lumbago, är ett tillstånd som de flesta kommer att drabbas av någon gång i livet. Det är plötsligt, intensivt och ofta smärtsamt, men det flesta återhämtar sig snabbt och utan långvariga problem. Forskningen på området har utvecklats avsevärt och nu vet vi att behandlingen av akut lumbago inte behöver innebära en lång period av sängliggande och passivitet. I stället visar aktuell forskning att tidig mobilisering och fysisk aktivitet är de mest effektiva sätten att påskynda återhämtningen och förebygga kroniska besvär. Tidig Mobilisering och Fysisk Aktivitet En studie publicerad i The Lancet 2018 betonar vikten av tidig mobilisering och fysisk aktivitet för att minska smärta och förbättra funktionen vid akut ländryggssmärta. Forskning visar att långvarig vila inte är gynnsam för återhämtningen. Tvärtom, det kan förlänga smärtperioden och öka risken för att besvären utvecklas till en kronisk problematik. Det är nu allmänt accepterat att fysisk aktivitet, när den gör

Som vårdplanerare på ett försäkringsbolag har du en viktig roll i att säkerställa att kundens behandling är både effektiv och kostnadseffektiv. Målet är att få klienten tillbaka till ett funktionellt liv på kortast möjliga tid utan att behandlingen drar ut på tiden. Det handlar inte bara om att minska kostnaderna för försäkringsbolaget, utan också om att ge kunderna verktygen att hantera sina besvär på lång sikt. Här är några strategier och riktlinjer för hur man som vårdplanerare kan undvika långa behandlingsserier och när det kan vara lämpligt att föreslå byte av behandlare. 1. Utvärdera Behandlingens Effektivitet Regelbundet För att undvika långa och ineffektiva behandlingsserier är det avgörande att noggrant följa upp behandlingens resultat. Om en behandling pågår utan att patienten visar förbättring, bör detta ses som en signal att behandlingen inte är tillräcklig. Enligt Henschke et al. (2010), kan långvariga behandlingar utan märkbara resultat leda till både ökad smärta och frus

Har du någon gång funderat på varför din kropp ibland inte återhämtar sig så snabbt som du skulle vilja? Ofta pratar vi om vila, rätt träning och kanske en och annan massage, men en av de mest fundamentala delarna – vad vi äter – hamnar ofta i skymundan. Men sanningen är att maten du stoppar i dig kan vara avgörande för hur väl du återhämtar dig, oavsett om det handlar om att läka en skada eller optimera din prestation. Kolhydrater – energi för återhämtning Många glömmer bort kolhydrater i dagens kosthets. Det är nästan som om kolhydrater har blivit det stora "nej-nej". Men när det kommer till rehabilitering och återhämtning är de din bästa vän. Kolhydrater fungerar som kroppens primära energikälla, och efter träning eller rehabilitering hjälper de till att fylla på glykogenlagren i musklerna. Detta är avgörande, inte bara för att orka nästa träningspass, utan också för att optimera läkningsprocessen. En studie av Ivy et al. (2002) visade att intag av kolhydrater efter träning markant

När jag möter en patient för första gången frågar jag ofta: “Vad vill du uppnå med rehabiliteringen?” Svaret är nästan alltid: “Jag vill bli frisk.” Det är förståeligt. Vem vill inte bli av med smärta, stelhet eller trötthet? Men att bli frisk är sällan ett enkelt mål, särskilt vid långvariga tillstånd. För mig handlar rehabilitering om något större – att ge patienten kunskap, förmåga att påverka isitt tillstånd och möjlighet att leva ett självständigt liv. Sjukdomens två sidor Medicinskt skiljer vi mellan disease och sickness. Disease beskriver den objektiva diagnosen, exempelvis artros. Sickness handlar om individens upplevelse av att vara sjuk – smärtan och begränsningen. Dessa två sidor påverkar varandra men är inte alltid synkroniserade. En patient kan känna sig frisk trots diagnos, eller sjuk utan mätbara skador. Utmaningen inom rehabilitering är att hjälpa patienten att hantera både diagnosen och de känslor som följer med den. Kunskap och självständighet Målet med rehabilitering

Diskbråck – När Smärtan Skrämmer Mer Än Skadan Diskbråck. Bara ordet väcker skräck hos många patienter. Jag har sett det så många gånger: En patient kommer in, stel som en pinne, med smärta som strålar ner i benet. De är övertygade om att ryggen är "helt trasig" och att operation är enda lösningen. Men sanningen är att diskbråck är vanligare och mindre farligt än de flesta tror. Och ännu viktigare – de flesta blir bra utan att någonsin behöva en skalpell. Vad är egentligen ett diskbråck? Mellan kotorna i ryggraden finns mjuka, stötdämpande skivor som kallas diskar. När disken utsätts för långvarig belastning eller plötslig påfrestning kan den yttre hinnan spricka och den geléartade kärnan tryckas ut – det är detta som kallas diskbråck. Oftast sker det i ländryggen, där belastningen är störst. Det låter dramatiskt, men forskning visar att diskbråck är vanligt, även hos personer utan smärta. Enligt en studie av Brinjikji et al. (2015) har 30% av 20-åringar och 84% av 80-åringar diskbråck